Äntligen kom returen på dator från julafton till en av sönerna, nu är allt som det ska 🙂 Härlig fredagskväll igår, mysig lördagskväll väntar. Råkade ramla på vackra ord av Edith Södergran:
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol.
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet.
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor.
Ja… Dom kan man filosofera över en stund. Idag blir det indiskt här, ska sätta igång med grytan strax.
Imorron var det bröllopsdag i vårt förra liv, det dök upp på datorn. Men det känns inte speciellt jobbigt, vi glömde ändå alltid bort den 😉 Men det är ändå underligt hur fort livet kan förändra sej och att man orkar med alltihop.
Vi har också haft litet husdrama. I torsdags kl 23 så upptäckte vi att det rann vatten från ett rör i taket på matkällaren. Orkade inte ta itu med det utan ställde en skål med vatten under bara. Ringde efter en röris som snällt kom på fredagen när barnen som tur var fanns hemma. Jahapp. Det visade sej vara så att vi inte stängt kranen till slangen på utsidan av huset, så allting var vattenfyllt, hade frusit och väntade i princip bara på att explodera, enligt rörisen. Han fick ur ett par istappar ur rören och fixade alltihop. Tänk vad glad man kan bli för så lite 🙂 Man lär så länge man lever, sånt där har ju jag aldrig behövt tänka på, men det måste man ju nu. Är bara glad att vi råkade få syn på det. So again: I will survive! 🙂
//Queen of fucking everything
Lämna ett svar