Inatt kom första snön. Trots detta gav jag mej glad i hågen iväg till bästa loppisen: Östregård. Det brukar ta knappt en timme att köra dit, men idag tog det nästan två på oplogade vägar. Tre bilar låg i diket längs vägen. Men fram kom jag och det var inte alls så mycket folk som det brukar vara. Så jag hittade litegrann iaf. Här kommer bilder på härligheterna som jag fyndade:
Fantastiska kvinnobilder i formatet 29,7 x 41 (A3). Fem spänn styck. Ska se om jag kan hitta passande glas/ramar den här veckan eller kanske nästa, man hinner ju inte allt man vill. 🙂
Älskar gamla örngott, tvättar och stryker, sen är dom färdiga för användning.
Värsta bling-snökule-ugglan. Superkitschig 🙂
Bästa fyndet! Kosta Bodas Chateau som burkar kosta typ 400 spänn styck fick jag nu för 75 spänn styck. Ångrar redan att jag inte köpte de ytterligare sex som fanns. Får åka dit nästa gång de har öppet och köpa dem också. Dom är gudomligt vackra. Snart kan jag dumpa mina gamla IKEA-glas.
Lite smått och gott, bl.a. fyra rosa handstöpta ljus för 10 spänn. Och lite krimskrams. 😉
Och så en gå-bort-present.
Väl hemma var jag hungrig som en varg, hade glömt att äta nåt i all spänning (Visste inte riktigt om jag skulle lyckas ta mej hem igen, men då var det bättre vägar. Skajpade också med Zanzibar mitt i alltihop nånstans mitt på vägen.). Vi käkade upp revbenen från julafton, dom var supergoda. Hade köpt potatissallad och lite grejs till. Av denna ljuvliga föda blev vi starka som björnar och bar in en pall pellets. Det går så fort när vi hjälps åt allihop, lika fascinerande varje gång. Sen sotade jag pannan och fick sotlunga på köpet, hade en del sot från tidigare sotningar att ta hand om, USCH! Nu har jag diskat, diskat av alla loppisfynd, tvättat örngotten och tänkte kolla på en film. Imorron är det ju jobb igen, skulle gärna varit ledig, eftersom barnen ville stanna kvar här några dagar till. Men vi hinner ju ses på kvällarna och jag är så glad att dom är här… Jag har ju tagit ledigt efter nyår för att vi ska hinna umgås lite mer än vanligt. Fressten så hittade jag farmors fins syanka när vi bar in pellets (jag har ouppackade kartonger i garaget där pelletsen står och jag brukar snegla ned i nån kartong varje gång). Älskar den ankan och kommer så väl ihåg den från farmors kök när jag var liten. Saxen som sitter i är graverad med Annie, jag tror att det var farmors mamma som hette det.
Barnen fick bl.a. biljetter till Eksjö Stadsfest i julklapp, en chansning, eftersom man inte vet om dom tycker att det är kul. Men dom blev glada, kul! 🙂 Nu håller vi tummarna för att det blir några bra band som både dom och jag vill se, men nåt brukar det ju alltid vara. Än så länge är det inget att se, men det kommer nog.
Lämna ett svar