Jahapp. Hemma. Mörker och kyla mötte oss. Men resan gick bra och äldste sonen mötte upp i Gbg.
Nu: ljusen är tända, vinet är upphällt, Leonard Cohen sjunger i högtalarna, andar och demoner är tillfälligt bortlurade, katten är klappad, barnen gonar sej i sina rum, frukost är inhandlad.
Väskorna får vänta till imorron, det blir nog läggdags strax, vi är ju två timmar före egentligen, fick ställa tillbaka klockan två timmar när vi åkte hem. Turkiet hade skjutit upp sin vintertid, som skulle ha infallit samtidigt som vår förra helgen, till inatt p.g.a. valet imorgon (?).
Vet inte om jag ska säga bort bra, men hemma bäst? Klart att hemma är hemma, men jag älskar solen, me needs it!
Lyssnade på Kristian Gidlunds sommarprat på planet (igen, det var den ena podcasten jag hade kvar på ipaden) och fastnade för hans avslutning (helt lösryckt ur sitt sammanhang, men passar ju ändå):
”Jobba inte för mycket
Låt inte känslorna stanna i ditt bröst
Prata
Bråka aldrig om pengar
Våga säga nej
Våga säga ja
Våga vara lyckliga
Tillåt er själva att vara detta….”
Tack för kloka ord Kristian, hoppas du har det bra <3
Lämna ett svar