Själen

Ibland drabbas jag av hur jag blivit behandlad och det slår till hårt.

Idag sken dock solen när jag vaknade efter babblig vinkväll igår. Det blev en fantastisk vårdag och för att läka den sargade själen tog jag mej an trädgården. Naturen läker allt. Har klippt ned en gammal ölandstok, några rosor och rivit ner förra årets humle. Hittade en kruka med flox som jag köpte för att plantera i höstas, men det glömdes i alla villervalla med verandabygge och plantering av häck och byggande av mur. Men den har de överlevt vinter i krukan och var på väg upp nu. Jag hittade snödroppar och krokus. Malvan kommer överallt. En stund i nyss framtagen solstol hanns med. Landade till slut i hammocken på verandan med huvudet fullt av planer. Där hittade äldste sonen mej och lagade då till hamburgare med brioche-bröd och pommes frites. 🙂 Vilken service!

Jag är glad att min lilla trädgård bara är 500 kvadrat, det är precis lagom. Ska bli kul att göra i ordning på verandan. Har köpt en vit dagbädd i stål för att göra en soffa till verandan. Ska också hänga upp den orientaliska lampan jag fick när jag fyllde år.Vill hitta någon fin hylla också.  Men först är det lite målning att ta itu med så nu får det blir tillräckligt varmt för det!

Något är på väg upp bredvid buddorna!
Floxen har klarat vintern i krukan!

Inside

Köpte ett nytt spel idag som verkar riktigt, riktigt bra.

Har spelat ett par timmar och man fastnar direkt. Ingen text, inga instruktioner, ingen dialog. Lite läskig, obehaglig stämning. Klurigheter hela tiden. Perfekt till mej, faktiskt. Men det känns som om man är på väg mot nåt hemskt. Lagom svårt också. Man dör ibland, men inte så där hela tiden som det är på vissa spel. Och kul problemlösning. Inside heter mästerverket.



Första semlorna för i år intogs idag, såååå gott. Gjorde egna, det är det absolut godaste. Det kan tänkas att det faktiskt blir en imorron också 🙂 Planering av golvläggning och tapetsering har gjorts idag också. Det ska bli verkligt spännande, det är barnens rum som står på tur nu. Både tapeter och golv är redan utvalda och införskaffade, ska bli spännande att ser hur det blir när allt väl är på plats.

På måndag ska jag börja med matkasse igen, bara de veckor när äldste sonen och jag är själva, de yngre vill inte ha matkasse, de vill ha mammas mat. Well, man får väl ta det som en komplimang, men det är skönt att slippa tänka ut mat hela tiden.

Fick en påminnelse idag att jag har planterat frön med positiva tankar och känslor, men att jag har så dåligt tålamod och ibland när jag inte får positiva resultat med detsamma så blir jag så nedslagen. Precis vad som hänt nu. Jag blev påmind om att ha fokus på målet, att tänka positivt och att inte låta negativa tankar förstöra alltihop. Tack för påminnelsen, S!

Har sålt av Coldplay-biljetterna, barnen ångrade sej och ville hellre gå på Greenday, så nu har vi köpt biljetter till det istället. Snart är det dags för barnens första konsert i Globen också, ska bli så kul. 🙂 Vi har bokat hotell precis bredvid Globen också, mysigt! Annars längtar jag vansinnigt till Rhodos.

Nu ska jag spela vidare, var tvungen att ta en paus, jag bara dog hela tiden, men nu har jag samlat lite nya krafter 😉

Mer än två år sen

Läste det här gamla inlägget från i somras: http://annakolis.se/?p=4041 och blir imponerad av hur klok jag är. 😊 Nu har det gått ytterligare ett halvår och nu är det drygt två år sen skilsmässopapprena skickades in, snart två år sen jag flyttade. Och ff blir man ledsen ibland. Och trött. Man är ensam. När det blåser kallt och när man inte orkar och när man behöver hjälp. Då är man ensam. Barnen finns, vännerna finns. Men det är bara jag som driver Familj AB. Ensam om alla beslut (thank god!), ensam om alla husreparationer, ensam om ansvaret för att allt blir gjort som måste göras, ensam om att fundera framåt. Allt detta på gott och ont. Saknaden efter självklarheten som fanns efter 18 år ihop drabbar en ff ibland. Sveket drabbar ännu hårdare. Min bästa vän. Som ljög och svek. Som visade sej inte alls vara min bästa vän. Man kan undra hur man motiverar ett sånt svek för sej själv, men det kommer jag aldrig att få veta. Det var väl därför jag inte ens blev lyssnad på, för om man inte diskuterar och tar till sej vad andra säger kan man ju göra sin version av historien till en sanning. Men riktigt så enkelt är det ju inte här i världen.

Man får samla ihop sej, sträcka på sej och vandra vidare. Man får tänka på vad som är viktigt och att allt det som är viktigast finns kvar; barnen. Och att man har makt över sitt eget liv. Att man inte behöver rätta sej efter någon annans underligheter. Att man har frihet. Frihet att göra precis det som faller en in precis när man vill. Frihet att tycka och tänka och säga vad man vill. Frihet att umgås med vem man vill. 

Lite vemodigt just nu, men skyller på årstiden, tröttheten och en del andra faktorer. Behöver sol, energi, utmaningar. Ifrågasätter allt och tänker på vikten av att vara sann mot sej själv och det man tror på. Viktigare än någonsin. Är glad att jag blivit så stark. Letar nya vägar. Allt vägletande kan ibland bli förvirrande och det är väl då man saknar den förankring man hade med någon vid sin sida som kände en utan och innan. Men förvirringen brukar klarna efterhand har jag lärt mej 😊. Och när man tänker efter kanske det egentligen bara var begränsade att ha någon vid sin sida. Det beror ju självklart på vem det är såklart. Att känna att man inte vågar vara så bra som man egentligen är för att den vid ens sida kan få mindervärdeskomplex. Att begränsa sej för att ta hänsyn till att någons underliga idéer.

Well. Rock on! Det hjälper att skriva av sej. Jag tror det hjälper att gå på loppis idag också. 😊

Ledighet är underbart, punkt slut

Ja, dagarna går och man pysslar med lite av vare och får en hel del gjort, skrattar mycket, njuter av att kunna göra vad man vill när man vill… Fick ett ryck idag och bakade fröknäcke, gjorde musli och ”Golden milk paste” som jag hittills lyckats missa, men den ska snart provsmakas i en mangosmoothie med mandelmjölk. Lägger upp receptet på min matblogg så småningom (den krånglar just nu). Tydligen innegrejjen från LA, men jag har missat det totalt. Ska vara bra för det mesta, bl.a. anti-inflammatoriskt. Luktade himla gott, hoppas smoothien blir lika god 🙂 Pastan håller på att kallna nu. Fröknäcket blev lika gott som vanligt och det får man vakta, annars tar det slut på ett par timmar på något underligt vis 😉 Muslin blev en ny variant med, förutom torkad frukt i, även yoghurt-täckta bär. Provsmakning imorron bitti.
Skjutsning av fina ungdomar på kvällen, men nu blir det tv-kväll med smoothie och knäcke 🙂 (Fick sticka iväg på natten och hämta hem dom igen sen) 🙂

Dagens låt: Mindless self indulgence med ”Never wanted to dance”

Föreläsning idag

Var idag på en föreläsning med Erik Ståhl. Vilket livsöde! Vilken snubbe som orkar, trots alla motgångar.

http://www.erikstahl.se/2015/10/jag-skulle-ju-varit-dod-nu/

Ännu mer tacksam än vanligt idag alltså, man inser att man har allt att vara tacksam för och att man ska uppskatta varje dag som man får uppleva. Se honom om ni får tillfälle!

Också kloka ord av P-O Enqvist, funna på en väns FB-sida idag:

”En dag skall vi alla dö. Alla andra dagar skall vi leva.”

Konstigt matchande med föreläsningen….

Torsdagsmys – because I´m worth it

thursdayTror det här var första myset när jag fått lite ordning i huset när jag flyttade in; rödvin och ostbågar. Idag blir det favorit i repris. Firar att jag överlevt de senaste veckorna, att jag har det bra och livet i allmänhet. 🙂 Och nu när hösten börjar komma på allvar så byts plötsligt vitvins-suget ut mot rödvins-sug. Testar idag Laila Bagges röda ”Ruby Zin” med mindre tanniner och histaminer, men med mer smak. Vi får väl se. ETT glas blir det, jobb imorron! Första rödvinet på typ ett halvår, har ägnat sommaren åt chablis och chardonnay.

Första eldningen i kaminen har också gått av stapeln idag. Jag har ju bara eldat i den två-tre gånger sen jag fick den installerad. Det blir ju skitvarmt av den, hur mysigt som helst. Men brandvarnaren gick igång 😉 Bra, då fick man den testad.

Well…. allmän mysdag. Har till och med hunnit ikapp en liten, liten aning på jobbet, men den känslan går över direkt imorron bitti 😉 Overwhelming it is… Skönt med fredag i alla fall…Veckorna bara susar förbi.

Obs! Kolla bilden, trädgården levererar ff blommor! Underbart! I oktober… Amazing. Häromdagen planterade jag och ett av barnen ett träd (rosenregn), fyra rosa doftpioner och tre klätterrosor i olika färger. Har glömt bort dom, kom på att jag kanske måste kolla dom, det får bli imorron. Häckprojektet har jag inte hunnit ta itu med ännu. Har iaf börjat få lite ordning i arbetsrummet, men jag måste måla garderobsdörrarna där inne och skaffa lite fler hyllor till allt garn och grejs som jag har 🙂 Och sy av det fina rostyget….. Drömmer om att kunna vara lite ledig runt jul eller nyår, vi får väl se. Ska ju ha ledigt höstlovet, men då ska vi ju iväg till solen igen… 🙂

Nu ska jag ta itu med torsdagsmyset 🙂

Underbara söndag…

…ingenting inbokat på hela dagen! Härligt!

Vaknar upp med solen skinande in i hela huset efter en mycket trevlig, och god, middag med glada vänner igår (tack C, det var supergott!).

Börjar dagen med att väcka barnen med nygräddade American Pancakes med vaniljsmak (hittade bra recept hos ICA, la bara till lite vaniljsocker, nästa gång blir det nog med blåbär), vi har också bestämt oss för att äta pizza idag, så matlagningen är redan avklarad, kan man väl säga.

Sen brukar ju barnen byta boende på söndagar, men det blev ju inte så den här gången, jättehärligt att få ha dom kvar en vecka till

❤

Ska ägna dagen år organisering och planering av livet och hösten, det rullar på fort nu.

Bättre kan man väl inte ha det?

😊

Älskade Muse

Man kan ju inte annat än bara älska dom. Och låten <3 Passar rätt bra nu… 🙂



”Feeling Good”

Birds flying high
You know how I feel
Sun in the sky
You know how I feel
Reeds driftin’ on by
You know how I feel

It’s a new dawn
It’s a new day
It’s a new life
For me
And I’m feeling good

Fish in the sea
You know how I feel
River running free
You know how I feel
Blossom in the trees
You know how I feel

It’s a new dawn
It’s a new day
It’s a new life
For me
And I’m feeling good

Dragonfly out in the sun
You know what I mean, don’t you know
Butterflies are all havin’ fun
You know what I mean
Sleep in peace when day is done
And this old world is a new world
And a bold world
For me

Stars when you shine
You know how I feel
Scent of the pine
You know how I feel
Yeah, freedom is mine
And you know how I feel

It’s a new dawn
It’s a new day
It’s a new life
For me

Oh
Freeer than you
Oh
Feeling good

1 år sen idag

För exakt ett år sen låg jag nyligen uppvaknad i en sjukhussäng, överöst av blommor och choklad av vad jag trodde var en make som älskade mej. Tänk vad livet kan förändras och vad fort ett år går. Nu sitter jag frånskild i ett eget hus med nästan ett års känslomässig berg- och dalbana bakom mej. Det här året har iaf gjort att jag inte har ägnat speciellt stort fokus på operationen, eller att jag har hunnit tänka och känna efter hur jag mår eller att jag har kunnat vara försiktig osv…. Efter ett halvår så bar jag flyttkartonger, packade och packade upp, skruvade ihop grejjer från IKEA, möblerade om, kopplade kablar, sotade panna, bar in pellets osv. Såklart med barnens ständigt hjälpande händer. Utan dom hade jag inte orkat eller så hade det iaf tagit dubbelt så lång tid allting.

Och hur mår jag nu då, ett år efter operationen? Jag tänker faktiskt inte alls på höften längre. Kanske beroende på att jag har fått hälsporre och trilskas med att den ska gå över eller så är det helt enkelt för att jag inte behöver tänka på det längre. Efter flytten fick jag nåt i höften (trochanterit), men det gick över snabbt med nån slags medicinkur. Annars har operationen varit särdeles lyckad! Jag har faktiskt fått ett nytt liv, rent fysiskt. Jag trodde aldrig att jag kunde blir såhär bra efter att ha haft så ont i så många år. Det är helt fantastiskt.

Men dagen idag ägnar jag åt att tänka ett år tillbaka. Fylld av morfin, rädslan att ramla, svårigheterna att röra sej alls efter operationen. Övningarna som man skulle göra, inte ville, men måste. Sprutorna med blodförtunnande varje dag (jag mår ff dåligt när jag hör den ringsignal som jag hade som åminnelse för sprutan). Att man bara kunde sova på rygg.Och så småningom på sidan med massor av kuddar mellan benen. Hur vidrigt det var att ta bort agrafferna. Rädslan att titta på ärret för första gången (det är rätt fint nu).

Nu är jag nästan precis som vem som helst. Nästan. 🙂 Tänk vilka mirakel dom kan åstadkomma! Mycket tacksam att jag är född i Sverige med svensk sjukvård. Det får jag skriva upp i min tacksamhetsbok idag 😉

Ska tanter verkligen gå på konsert?

Igår var det dags för den här tanten att slänga sej iväg på kvällen för att bevista Eksjö Stadsfest. Hoffmaestro spelade 23.45 och det ville jag ju absolut inte missa! Vis av erfarenhet slängde jag på mej festivalskor, DrMartens med stålhättor. drmartensVilket visade sej vara tur. Kom fram i tid, hittade bra parkering, hann till och med höra Måns Zelmerlövs ”Heroes”; även om det inte riktigt var meningen. 🙂 Fick vänta en stund på det jag kommit dit för, strosade omkring och kollade in folk och fikade lite (inte som förr när man hade hängt i något av öltälten). Till slut kom dom och vilken glädje, alla dessa människor på scen och deras spelglädje som smittar av sej! Jag stod långt fram åt sidan och hade en bra tant-utsikt. Ända tills låten ”The Storm”, för då stormar ju hela publiken fram och tillbaka över torget och stormar omkull den lilla tanten till höger längst fram (mej). Rasar ner i kullerstenarna med iphonen i högsta hugg (jag filmade) och typ tio personer ovanpå mej. ”NEJ!” var det första jag argt skrek, sen blev jag rädd och hann tänka på hur hemskt det kunde bli. Men alla slängde sej snabbt upp igen och vänliga människor hjälpte mej upp och fantastiskt nog blev jag inte det minsta skadad. Inga naglar slets av, ingen opererad höft hoppade ur led, inga brutna delar. Är lite öm i ena handen och i ena sidan, men inget annat. Glasögonen blev lite deformerade, men det var bara att böja tillbaka. Där kan man lugnt säga att jag hade underbar tur!

Sen var det sista låten och de släpade upp Zelmerlöv på scenen, denna lyckades jag fånga på film utan att bli omkullkastad 🙂 Har lagt upp den på youtube och länkar till den längre ned.

Det var jobbigt att köra hem och jag var inte hemma förrän två-halv tre, alldeles för sent för en tant att vara ute på äventyr 😉 Men det var värt det! Det var fantastiskt att se dom och värmande att höra deras budskap om kärlek och anti-rasism.

Lärdomen från ikväll var iaf att jag måste lägga in ett ICE-nummer i min telefon.

Lite bilder från kvällen som, trots fallet, blev fantastisk:

IMG_0026

IMG_0019 IMG_0029 IMG_0030 IMG_0037 IMG_0040 IMG_0045 IMG_0041