För exakt ett år sen låg jag nyligen uppvaknad i en sjukhussäng, överöst av blommor och choklad av vad jag trodde var en make som älskade mej. Tänk vad livet kan förändras och vad fort ett år går. Nu sitter jag frånskild i ett eget hus med nästan ett års känslomässig berg- och dalbana bakom mej. Det här året har iaf gjort att jag inte har ägnat speciellt stort fokus på operationen, eller att jag har hunnit tänka och känna efter hur jag mår eller att jag har kunnat vara försiktig osv…. Efter ett halvår så bar jag flyttkartonger, packade och packade upp, skruvade ihop grejjer från IKEA, möblerade om, kopplade kablar, sotade panna, bar in pellets osv. Såklart med barnens ständigt hjälpande händer. Utan dom hade jag inte orkat eller så hade det iaf tagit dubbelt så lång tid allting.
Och hur mår jag nu då, ett år efter operationen? Jag tänker faktiskt inte alls på höften längre. Kanske beroende på att jag har fått hälsporre och trilskas med att den ska gå över eller så är det helt enkelt för att jag inte behöver tänka på det längre. Efter flytten fick jag nåt i höften (trochanterit), men det gick över snabbt med nån slags medicinkur. Annars har operationen varit särdeles lyckad! Jag har faktiskt fått ett nytt liv, rent fysiskt. Jag trodde aldrig att jag kunde blir såhär bra efter att ha haft så ont i så många år. Det är helt fantastiskt.
Men dagen idag ägnar jag åt att tänka ett år tillbaka. Fylld av morfin, rädslan att ramla, svårigheterna att röra sej alls efter operationen. Övningarna som man skulle göra, inte ville, men måste. Sprutorna med blodförtunnande varje dag (jag mår ff dåligt när jag hör den ringsignal som jag hade som åminnelse för sprutan). Att man bara kunde sova på rygg.Och så småningom på sidan med massor av kuddar mellan benen. Hur vidrigt det var att ta bort agrafferna. Rädslan att titta på ärret för första gången (det är rätt fint nu).
Nu är jag nästan precis som vem som helst. Nästan. 🙂 Tänk vilka mirakel dom kan åstadkomma! Mycket tacksam att jag är född i Sverige med svensk sjukvård. Det får jag skriva upp i min tacksamhetsbok idag 😉
