Ett nytt kapitel

Jahapp. Som det faller sej så har livet helt plötsligt tagit en ny vändning och det visar sej att jag ska bli ensamstående mamma med hus. Ett nytt kapitel börjar i livet. Det har varit en lång väg till att acceptera detta, men det börjar kännas ok nu. Jag har hittat ett hus som jag imorgon ska skriva kontrakt på och det känns jättespännande. Mitt alldeles egna hus <3 Och självklart har jag tusentals idéer om hur jag vill göra om i huset och vilka möbler jag vill köpa och hur jag ska disponera rummen och…..ja, allt. Huset är mycket väl omskött, men lite gammaldags, finns en del man vill ändra, men inga akuta insatser behövs. Det är stort och rymligt och jag kommer att ha allt det utrymme som jag kan önska mej.

Så till ämnena höftledsoperation och virkning/stickning så tilläggs nu också praktiska husfrågor, inredningsfunderingar och husköparerfarenheter. I måndags var jag och besiktigade huset tillsammans med säljaren och en besiktningsman. Det tog två och en halv timme, besiktningsmannen kröp in å vartenda skrymsle och vrå. Men det känns ju bra att man får koll. Fick protokollet idag och har betalt fakturan för besiktningen, 6600kr. Det blir ju en del ”runtomkring-kostnader”. Så imorgon ska jag till mäklaren och skriva kontrakt. Så småningom blir det inflyttning, i slutet av mars. Innan dess är det packning, städning, inköp, funderingar, längta, osäkerhet, sorg.

Men följ mej på mitt husköparäventyr vettja!

F.ö.: höften mår utmärkt! Jag var på tremånadersinspektion hos sjukgymnast och jag har inga restriktioner längre. Visst känns den inte helt normal ännu, men jag har ingen värk alls! Och äter inte en enda medicin! Helt otroligt. Är stel om jag har suttit länge, men det tar kortare och kortare tid innan det går över. Får lite ont om jag går för långt, men ikväll tog jag en promenad på fyrtio minuter och det gick jättebra! Det är ju faktiskt nästan exakt fyra månader sen operationen nu, det var ju den 23 september. Tiden rusar iväg.

Börjar komma in i mitt nya jobb också, det är hur mycket som helst att göra, men roligt! Jag kommer att lära mej oerhört mycket! Och pluggandet ligger jag lite efter med, men ska satsa på att hinna ikapp med det nästa vecka. Läser ju 7,5 poäng per termin på distans.

Nu är det fruktsallad och keso och tv-tittande som gäller. Kanske lite stickning också. 🙂

Utan krycka hela dagen

Idag hade jag bara kryckan till och från bilen, annars har jag gått utan på jobbet hela dagen. Haltar lite, men jag vet inte varför, om det bara är av gammal vana sen förr. Kanske sitter haltandet i huvudet. Idag jobbade jag också en heldag och fick nog t.o.m. lite plus i flexen. Skönt att orka! Och kul att jobba! 🙂

Allt ser bra ut

7 veckor efter operation

Nu har jag blivit röntgad och besiktigad av min kära överläkare, hon sa att allt ser bra ut, det har inte ändrat sej något sen operationen. Såret har läkt bra. Jag bad dom på röntgen att ta en bild av såret för att kolla att det inte fanns några kvarglömda agraffer som hade växt fast och det gjorde dom så snällt. Inte en enda agraff så långt ögat kunde nå. När jag var på ortopedmottagningen så såg dom dock att det var några suturer som stack ut lite från såret, det är dom som har stickts lite. Snälla sköterskan drog ut dom, så nu ska det väl sluta sticka i såret.

Jag frågade om den andra höften och det är artros på den också, överläkaren visste inte hur många år till den skulle hålla, men sa att den inte på långa vägar var så illa däran som den som opererades. Hon trodde att jag får ont när jag felbelastar med kryckan. Hon tyckte jag skulle låte bli kryckan så mycket dom möjligt, dock inte utomhus.

Jag frågar om jag fick börja då smått med crosstrainer, men det lät hon lite tveksam till. Well, jag kan ju prova iaf.

Hur som helst var det skönt att höra att allt är ok. INTE kul att den andra höften går samma öde till mötes. Ska man orka med en till sån här operation så småningom? Ja, nu vet man ju vad den innebär i alla fall och allt har ju gått fantastiskt bra, egentligen. Nästa gång kan man ju förbereda lite bättre.

Återbesök hos sjukgymnast 18 december står nu på agendan. Tror jag ska boka en tid hos den kommunala sjukgymnasten innan det. Den 18/12 ska de mäta benlängden också för tydligen är det opererade benet 1 cm längre än det andra. Då kan det hå!

Fika på det dåliga sjukhusfiket innan hemfärd… Inet alls gott, men jag var ju hungrig… Fick vänta länge mellan röntgen och ortoped.

IMG_1634-0.JPG

Sjukhus imorron

Imorgon är det exakt sju veckor sen operationen och jag ska på återbesök på sjukhuset. Först på röntgen, sen till läkaren. Ska bli spännande att höra vad dom säger!! Vad fort tiden har gått! Tänk att man verkligen klarar av sånt här , det har ju varit helt hemskt när man tänker på det såhär i efterhand. Men skönt att ha det gjort och skönt att inte ha ont hela tiden. Jag tycker att jag börjar få ont i den andra höften och det andra benet, men hoppas på att det är snedbelastning p.g.a. kryckan och inbillning. Får se vad dom säger. Vill också förvissa mej om att inte några agraffer är kvarglömda och fastväxta. Hoppas dom kan kolla det också på röntgen.

Första veckan på jobbet och lång bilfärd

Nu har jag jobbat min första vecka efter sjukskrivningen och den första veckan på nya jobbet. Fullkomligt utmattande och jätteroligt. 🙂 Jag har flexat hem lite tidigare några av dagarna, har inte riktigt orkat hela dagar, men nästa vecka ska det nog gå bra. Har gått bra med bara en krycka, glömmer den till och med ibland. Går bra att sitta, tar med mej dynan till jobbet och kan höja skrivbordet och stå ibland. Går bra att köra bil och att ta sej i och ur bilen även om det är lite krångligt fortfarande. Tur att det nya jobbet är en flytt inom organisationen, det betyder att jag iaf redan känner alla människor, det är skönt.

Idag har jag kört 8 mil till Jönköping och varit och shoppat hela dagen. Helt själv. Det gick jättebra, men det var lite jobbigt att köra så långt, har inte gjort det på länge. Naturligtvis råkade jag snubbla över lite garn också 🙂

IMG_0069 IMG_0068

 

Nu måste jag leta nya projekt att använda garnerna till. Om jag orkar ska jag åka på loppis imorron, roligaste loppisen i världen i Moheda: Östregårds antik och loppmarknad, vi får se om jag orkar. Jag tror att det är ungefär 8 mil dit också. Skulle vilja hitta lite tallrikar och skålar från Orrefors; Påfågel av Lasse Hellsten. Ibland har man tur… Hittade ju en hel hög med hans ”Eden” i somras. Och andra tallrikar som jag vll ha, både från Pukeberg och Kosta. Sen skulle jag också vilja ramla över nån slags gammalt skåp eller hylla som skulle passa perfekt till mina garner. Ja, det blir nog en tur imorron, det känns nästan som om det är absolut nödvändigt.

Jag känner mej alldeles överväldigad av all min nya frihet efter sex veckors instängdhet. Och att jag kan köra iväg själv och gå och handla var länge sen. Visst har jag kunnat det, men jag har ju tidigare fått så fruktansvärt ont när jag går, så jag har ju inte kunnat gå runt i affärer. Nu har jag visserligen kryckan och blir lite trött, men får inte ont alls på samma sätt. Förut har jag behövt ha med mej nån som kan hjälpa mej hela tiden; att bära, att gå mina ärenden osv. Nu kan jag själv 😀 Underbart!

Ligger nu i sängen med datorn och vilar min trötta kropp. Men det känns så bra. Både med att det går framåt med benet och att jag har börjat på ett jobb som kommer att bli så utvecklande och stimulerande. Happiness.

Tjoho! Har kört själv!

Idag var jag tvungen att åka till frissan, eftersom jag börjar jobba på måndag och mitt hår under sjukskrivningen har blivit till ett enda stort burr…. Jag tog bilen, ett barn och hans dator och åkte iväg. Lämnade barnet och datorn hos en kompis och fortsatte in till stan. Det var lite snurrigt och ovant, men det gick bra när jag väl fick till inställningarna på sätet. Jag brukar typ sitta aslångt fram och högt upp, nu måste jag nästan sitta längst bak och längst ned, använder dynan i bilen, annars får jag ont. Hade bara beställt tid för klippning, eftersom jag inte visste om jag skulle orka sitta tillräckligt länge för att färga, som jag egentligen också skulle behövt. Men det gick bra och nu är jag inte lika rufsig längre. Blev så glad att jag åkte och köpte några garnnystan, en kexchoklad och en ramlösa att fira med i bilen innan jag åkte hem. 🙂IMG_0054

5 veckor sen operation och ny kaffemaskin

5 veckor sen operation

Jag kan gå några meter utan krycka utan att halta alltför mycket, men jag haltar rätt ordentligt om jag går utan kryckor längre sträckor. Använder en krycka i ”vanliga” fall.Annars går det bra nu, det känns som om man börjar få lite energi igen och det är vansinnigt skönt att ha slutat med alla mediciner (speciellt sprutorna). Nu är det bara några dagar kvar innan jag ska börja jobba igen och jag tycker att de här veckorna har gått otroligt fort, men ändå har det hunnit hända så mycket (trots att jag bara går här hemma och såsar). Tänk vad kroppen klarar av! Jag har fått för mej att de har glömt agraffer i såret som har växt fast i mej, ska be dom kolla det när jag ska på röntgen den 11/11. Har försökt känna med magnet, men jag inbillar mej ju att magneten reagerar. 🙂 Vi får se. Den 11 ska jag iaf till sjukhuset och röntgas och träffa ”min” överläkare för att se så att allt står rätt till. Jag vet att jag nu, när jag inte har så ont längre, gör en massa felaktiga rörelser som jag egentligen borde vara mer försiktig med att göra, men det blir ju så hopplöst när man inte klarar av saker och ting själv. Vi får se vad dom säger.

Jag lyckades köpa loss en Tassimo-maskin för 39 spänn på nåt underligt vis via nån reklamkampanj på nätet (det är sånt man har tid med när man går hemma och är sjukskriven) och idag har jag äntligen packat upp den, den har stått i sin kartong rätt länge. Så nu blir det till att kassera den gamla Dolce Guston som har tjänat oss så väl i flera år… Man får ju massa erbjudanden och grejjer när man precis har köpt en maskin, så nu har jag beställt nio förpackningar med kapslar för bara 250 spänn, rena fyndet. De hade både Marabou choklad och Oreo-smak. Så jag köpte det till barnen och nån te-sort och en massa olika kaffe sorter. Kul!

tassimo

 

 

I söndags kom jag äntligen igång med pluggandet lite och skrev lite obligatoriska uppgifter på pingpong. plattformen som vi använder. Skönt! Trodde nästan att jag inte skulle orka, men det gör jag nog.