Idag är det exakt ett år sen vi flyttade in i huset. På kvällen åt vi pizza då och det var allmänt kaos. Ungarna hade med kompisars hjälp satt upp sina nya sängar och bäddat. Tänk vad tiden gått fort, men ändå inte. Jag hade tänkt göra nån slags summering av året som gått, men har haft fullt upp med livet 🙂 Kan dock konstatera att det varit en hel del upp och ner och att man tagit sej igenom saker som har fått en att dö på insidan om och om och om igen. Och jag tror fortfarande att det kan hända att man råkar ut för det. Men det är ju ändå så att dalarna blir mer sällsynta och kanske lika djupa, men man har lärt sej nån slags strategi för att ta sej upp ur dom fortare.
Det gångna året har gett mej ett helt nytt liv, på både gott och ont, mest gott. Jag har visat mej vara otroligt stark. Ibland känns det som om man klarar av vad som helst efter att ha tagit sej igenom något sånt här. Samtidigt har jag funnit glädjen i mej själv och börjar hitta tillbaka till den jag är och borde kunnat vara hela tiden. Jag har träffat vänner, både nya och gamla och har förstått vad det är värt att ha dessa vänner. Jag har utmanat mej själv och gjort saker som jag inte gjort tidigare och blivit starkare av det också. Resan till Grekland med ungarna som blev en massa tårar för mej. Resan till Turkiet med ungarna som var helt underbar. Allt roligt vi har haft och gjort och vad vi har kämpat, både ungarna och jag. Och alla svarta hål jag ramlat ner i och kravlat mej upp ur. Många tårar och mycket ältande med vänner och andra.
Jag är modig och stark! 🙂
När barnen kom idag så blev det påskäggsjakt, som är lika roligt för den här mamman som för barnen. Sen åt vi ettårsmiddag, grillade revben förkokta i crockpoten, hur gott som helst. Tyvärr blir man ju mätt på en gång. Alltid lika härligt när barnen kommer.
Igår var jag och tittade på när sonen spelade på rökig rockklubb i grannstaden. Superkul att hamna på ett ställe som påminde om alla hak man varit på under sin ungdom. Publiken var blandad och naturligtvis var jag superstolt över min duktige son. Filmade lite, här är sista låten på deras spelning (texten fortsätter under videon):
När jag skulle köra hem efter konserten kom det fram en liten tjej, halvfull med en ölburk i handen, och frågade efter vägen in till stan. Jag frågade om jag skulle köra in henne, tänkte att det ju kunde hända vad som helst annars med den lilla tjejen. Raskt dök det upp två killar som också ville åka med 🙂 Men dom var så evigt tacksamma för att få skjuts till stadshotellet, där dom skulle festa vidare. 🙂 Själv åkte jag hem och tog mej ett glas vin och åt riskakor. Sen sov jag gott långt fram på dagen.
Och idag var jag på min älskade loppis, som nu invarderades av danskar och hipster-skägg från Sthlm 🙂 Nu är det slut på loppis-vinterfriden. Fick köa både för att komma in och för att få betala och komma ut. Hittade inte så mycket heller, det var för mycket folk. Men det är alltid kul att åka dit i alla fall. Men några glas från Orrefors, ett par fat, små skålar med tillhörande skedar från Svenskt tenn och lite krimskrams blev det.
På kvällen kom finaste Z och fikade och det är alltid ett rent nöje. Vi har inte hunnit träffas så mycket som vi brukar, vi får passa på när vi kan och framför allt orkar 😉 Hon hade sin lilla tjej med sej som fick ett snabbt ihopslängt påskägg. 🙂
Nu sitter jag här i mitt välstädade, väldoftande hus med stearinljusen tända, katten i fåtöljen, ungarna i sina rum med påskäggen och allt sitt. Ska försöka hitta nån ny serie på Netflix, har kollat klart på mina nu. (Blacklist och House of cards). Ska fixa lite popcorn eller te kanske. I högtalarna idag snurrar Amys cd ”Back in black”. I totally love it. Och henne också. Tragiskt litet liv. Ska kolla in dokumentären om henne, har den på datorn, men kan inte riktigt förmå mej, tror man blir lessen. Kanske imorron.
