– om livet mitt i livet – Livet i Glipan
Jag skriver upp tre saker varje dag som jag är tacksam för i min fina skrivbok. Jag är sträng mot mej själv och tvingar mej att tänka ut tre saker varje dag, som jag är uppriktigt tacksam för, även om man är trött eller sur eller arg eller ledsen. På något vis förstärker man ju min livstes; att det alltid går att hitta något positivt i alla situationer. Jag tror att den lilla boken kommer stärka mej otroligt och hjälpa mej att vara ännu mer positiv än vad jag redan är 🙂
Peace to all <3
Söndag idag, helgerna går fort. Fullt hus hela helgen, både barn och vuxna. Det gillar jag! Idag är det söndag och huset är fortfarande fullt med 14-åringar. Solen skiner och efter att ha jobbat i trädgården hela dagen igår känner jag att jag med gott samvete kan lata mej hela dagen. Om jag kan 😉 Det började inte så bra, efter frukosten med fullt bord satte jag igång att diska och nu har jag bakat hallongrottor. Provade några med apelsinmarmelad, vi får se hur det blir.
Ikväll ska barnen till sin pappa, så nu väntar en vecka utan barn. Saknar dom redan. Har rätt mycket att fixa, så förhoppningsvis går tiden fort.
Igår började brandvarnaren i källaren blippa sådär irriterande då och då, som dom gör när batterierna håller på att ta slut. Sånt han man ju aldrig behövt bry sej om förut, så det fick jag ju ta tag i, men herrgud, det var ju hur lät som helst. Bara ta ner och skicka stor-sonen i bil till affären för att köpa batteri + reservbatteri och sen upp med den igen. Piece of cake! 🙂 Behövde inte ens en stol att stå på. Så nu kan jag det också. Man lär sej mycket när man har eget hus. Igår när jag rensade i en av rabatterna så hittade jag egen potatis 🙂 Säkert har någon slängt gamla potatisar där nån gång… Ska festa på dom imorron, tror jag.
Idag kom den svarta skrivtavlan jag beställt från Granit med tillhörande penna. När barnen är här krävs ju lite planering av livet, så då tänkte jag att man kunde ha lite matkoll på den. När de inte är här är det inte så noga med maten. Stora pojken och jag äter lite som vi vill när vi vill. 
Idag blev det en smarrig espresso i fin-kopp efter maten. Kul att använda loppis-fynden. 🙂
Efter lunch kom en kollega, som också är en granne, och skrek: ”Du har ingen häck!!!” 🙂 Hon hade varit hemma på lunchen och då hade de redan hunnit såga bort eländet. Fyrtio meter bergtall – byebye! Jag sågade bort tre stycken (ca 2 meter) och det tog över en timme….. Värt varenda spänn om ni frågar mej. Jag vågade nästan inte åka hem från jobbet, för jag var så nervös över hur det skulle se ut. Men det är underbart. En helt ny tomt. Visst, mer insyn, men jag ska ju plantera annat i sluttningen så småningom.
Här är före och efter-bild från köksdörren:
Nu måste jag börja planera hur det ska se ut sen. Vissa grejer kan man väl plantera nu på hösten, tror jag. Funderar på bärbuskar, gullregn, höstflox, olika blommande buskar, kanske schersmin. Några marktäckare. Vilken tur att jag hitta nån som var så effektiv och duktig, de hade till och med sopat gatan efter jobbet och tagit bort allt gammalt skräp som låg och de buskar som jag sågat ner. Nu blir det ju roligt att tänka på hur fint man kan göra. Ett enda minus. Alla som går förbi ser en när man ligger i hängmattan. Där får jag plantera något snabbväxande. 🙂 Discokulan kommer till sin full rätt i plommonträdet nu:
Plommonträdet dignar f.ö. av plommon nu. Jag hittade ett par mogna, dom är supergoda. Men hur ska man hinna plocka alla plommon och vad ska man göra med dom? Får ta med till jobbet och ge bort. Men lyxigt att ha gratis frukt i trädgården, dessutom så god! Underbart!
Idag var jag på torget, torgdag på tisdagar i vår lilla stad. Riktigt mysigt med massa folk och solen sken. Blommorna inköpta förra veckan hade precis vissnat så nu byttes de ut mot rosa gladiolus (har jag lärt mej att de heter) och helt underbara rosor. Blommorna är hur billiga som helst nu, så det kan man kosta på sej. Härligt med soliga kvällar, även om man jobbar hela dagen.
Idag var det ju skolstart också, barnen är lite medtagna efter att ha gått upp så tidigt…. 🙂 Men det blir bra med vardag igen. Får ge dom extragoda frukostar den här veckan, så blir det lite lättare på morgonen.
Ser fram emot helgen då det får lov att hinnas med lite trädgårdsfix och grillning, hoppas vädret håller i sej. Underbart skönt att vara av med den gräsliga häcken och alla eländiga insekter som bodde där. Katten är lite förundrad dock, hon hade ju precis bott in sej i allt det nya. Jag hittade henne sittandes i trädgården gnagandes på ett revben. Var kom det ifrån??? Livets små mysterier 🙂 Tänk att det kan gå så fort. Nedsågning, städning och bortforsling på en förmiddag. Proffsigt!
Jag filosoferade över något som plötsligt slog mej. Helt plötsligt har allt blivit roligt igen. Alla små saker som man håller på med i vardagen, som jag brukar älska att göra har blivit roliga igen. Efter skilsmässan och under sorgen, ilskan, den allmänna berg- och dalbanan för känslorna så tappade det mesta sin glädje. Man gjorde det man måste för att man måste det, man höll näsan över vattenytan, såg till att alla fick i sej mat och att alla var hela och rena när de gick till jobb och skola, inklusive en själv. Men så plötsligt känner man att glädjen vaknar till liv, man hinner inte med allt man vill göra och får panik över allt roligt man skulle önska att man hann med.
Kanske är det så att det här bara är en av topparna på berg- och dalbanan, men isf får man väl njuta så länge det varar. 🙂 Eller är det som Papa Roach sjunger ”Face everything and rise”. Man möter modigt (eller inte) sin värsta rädsla. Och så märker man till sin förvåning att man varken dör eller går under. Och ingen kunde vara mer förvånad än man själv. Och i förvåningen vaknar ovan nämnda glädje till liv och man blir lite berusad av sin seger över rädslan.
Och efter att ha vänt ut och in på sej själv och analyserat alla känslor och sorgen och ilskan och besvikelsen och rädslan, men även glädjen och hoppfullheten, så landar man i nåt slags spännande ovisshet där allting plötsligt känns möjligt. Är det kanske det som är livet?
Man blir också stark av att våga sätta gränser och säga nej. Att inse att man inte behöver acceptera saker som man inte tycker om, att man slipper ta strider som inte leder någon vart och att man har ett ansvar mot sej själv att göra precis det som man mår bra av. Inget annat. Jag ska må bra och barnen ska må bra, det är det enda som är viktigt. Mina älskade barn!
Det är en verklig rikedom att finna glädjen i sig själv. Jag tappade den ur sikte ett tag. Och säkert gör jag det igen, men på nåt sätt så känns det som om gungflyt jag gått på verkar övergå i lite mer fast mark. Håll tummarna! 🙂
Idag var jag och köpte en fin bok med olinjerade sidor för mina tre tacksamheter varje dag. Och såklart glada pennor till 🙂
Igår kom det hit en kille på kvällen och tittade på min hemska häck av bergtall. Vi bestämde att han skulle komma och ta bort den om ett par veckor, men han ringde nyss och hade fått ett uppskjutet jobb imorgon, så han kommer och tar bort den redan imorgon! OJ! Det var jag inte beredd på. Häcken är hemsk, men jag kommer ju att få en helt annan insyn i trädgården när jag tar bort den. Men nu hinner jag känna mej för vad jag vill plantera sen. Här är en bild på före. Imorgon kommer en på halvtid (han skulle inte hinna dra upp stubbarna imorgon, utan bara såga). Mycket spännande på min ära 🙂
Fyndade på ÖoB i helgen eller när det var, nån som så småningom ska få flytta ut i trädgården 🙂
Ikväll kommer barnen, äntligen! 🙂 På tisdag börjar skolorna igen, då blir det vardag. På gott och ont. Och äntligen har sommarvärmen kommit, men det är ju lättare att gå till jobbet när det är soligt och fint också.
Nu har det gått 6 1/2 månad sen vi skickade in skilsmässopapprena. Fyra månader sen jag flyttade. Jag har verkligen funnit mej till rätta i huset och jag fullkomligt älskar att bo här. Konstigt hur anpassningsbar man är. Om nån förra sommaren skulle säga att jag skulle vara med om operation, jobb-byte, skilsmässa, flytt, dödsfall i släkten, så skulle man ju inte riktigt ha kunnat fatta det.
Men nu känns det bra. Det har ju varit lite känslomässig berg- och dalbana sen vi skildes och allt man gör första gången själv, sånt som man alltid varit två om tidigare, har varit jobbigt. Men det är verkligen så: ”what doesn´t kill you makes you stronger”. Och när man väl har kommit så långt att man kan gå in i sorgen och saknaden, som man ju trots allt lever med ff, utan att det gör ont, då är man nog en bra bit på väg tror jag. Och istället för att bli bitter, arg och ledsen ska man vara tacksam och se det positiva. ”Train your mind to see the good in every situation”. Läste ett bra citat nånstans och insåg plötsligt att ”Ja, men SÅ är det ju! Citatet löd: ”A few bad chapters doesn´t mean your story is over”. Exakt! Nu börjar nya kapitel! (Konstigt att alla citat låter bättre på engelska). Viktigt att vara noga med vem man låter skriva på de blanka bladen bara. Man tänker nog till både en och två gånger innan man låter sej bli styrd av någon annan.
Har en idé om att skaffa nån fin anteckningsbok och varje dag skriva upp tre saker som man är tacksam för. Jag börjar här idag.
Idag är jag tacksam för:
* att jag var modig och vågade köpa det här underbara huset där jag kan styra och ställa precis som jag vill.
* att jag har alla möjligheter och kan göra vad jag vill, när som helst.
* att mina ”små” barn kommer till mej idag.
…Laila Bagges Chardonnay ”ChaChaCha” på systemet, var och hämtade den idag. Ska bli spännande att smaka så småningom 🙂
I tisdags var jag på torget på torgdagen och köpte torgblommor, dels de fantastiska rosorna som står bredvid vinet och sen de här som har slagit ut ordentligt idag. Underbara. Vet inte vad de heter…
Virkar lite på min filt alternativt kofta då och då, men har ingen riktig inspiration, den kanske kommer när det mörknar lite ute. Annars är det ju riktiga sommarfärger.
Andra arbetsveckan efter semestern är slut imorgon, tiden går hur fort som helst. På söndag kommer barnen och sen är det skoldags igen. Då blir det riktigt vardag. De här två veckorna har det varit full rulle precis hela tiden. Nu får man se fram emot de roliga sakerna man har framför sej till hösten. Men jag hoppas att sommarvädret håller i sej ett tag nu. Tatueringen har inte riktigt läkt ännu, men snart kommer bild. 🙂 Jag gillar den.
Sen jag flyttade in i huset så har jag haft öppet till mitt sovrum, det är ett valv in till det rum jag valde som sovrum. Det har väl varit ok, men det blir fruktansvärt ljust på morgnarna. Nu tog jag äntligen itu med det här problemet och satte upp härligt blommiga draperier som jag kan dra för när jag ska sova. Funkade finfint, mycket nöjd! Sov som en prinsessa 🙂
Detalj på tasslen i sanna Montazami-anda finner ni ju i förra inlägget 😉
Idag är vädret inget vidare, men det är ju kräftpremiär! 🙂 Detta ska nu förbereds. Efterrätten ikväll bli ett nytt recept, eventuellt kommer mer på min matblogg om detta.
Äntligen kom sommaren! 🙂 Tyvärr när man börjat jobba, men det gör inget. Efter att slagits med gardinstång, draperier och tassles efter jobbet så belönar jag mej med kvällssol, Bowie och ett glas kall chardonnay. Torsdagslyx. Tatueringen verkar läka bra, kommer bild när den inte är ”knögglig” längre 🙂 Fredag imorron och första jobbveckan överlevdes.
Happiness is happening
The dragons have been bled
Gentleness is everywhere
Fear’s just in your Head
Only in your Head
Fear is in your Head
Only in your Head
So Forget your Head
And you’ll be free
The writing’s on the wall
Free-yea’. And you can know it all
If you choose. Just remember
Lovers never lose
’Cause they are free of thoughts unpure
And of thoughts unkind
Gentleness clears the soul
Love cleans the mind
And makes it Free!!
